Har suttit och ringt runt till MASSOR av ställen idag och kollat om det finns en yttepyttechans till ett jobb. Men nej då. Jag kommer slutligen att hamna med mamma i Forsbacka, mot hennes vilja, eller så ger jag upp och blir min värsta mardröm, en telefonförsäljare. Varför har jag inga bra kontakter som kan påverka någon chef för? Jag vet dessutom inte hur många gånger jag har fyllt i CV-formulär på olika hemsidor. Snart kan jag fylla i dom med förbundna ögon. Jag ger snart upp och går till arbetsförmedlingen och blir deras lilla slav och skickas till någon udda stad för att jobba med något jag absolut inte vill göra. Börjar ångra mitt val att inte flytta också, dock enbart gällande pengabristen. Det är hopplöst, hopplöst I tell you!

Tur att jag har vissa stjärnor som lyser upp min tillvaro, annars skulle jag ha brutit ihop för länge sedan.