Imorgon ska jag hämta ut medicin mot migränen. Skiten kostar runt 200 eller 300 spänn för en nässpray. Men jag spenderar hellre pengar på något som fungerar istället för att bli helt borta igen. Det är skit jobbigt att bli bortdomnad i halva kroppen och att inte kunna prata är ännu värre. Men men...

Nu har migränen gått över och allt är bra igen. Efter nio timmar på akuten fick jag höra att det var migrän och fick åka hem. Jag fick testa på magnetrönken också, som tur var så var det inget mer fel än migrän. Så nu vet jag att är frisk i skallen iallafall. Vad har hänt under mina fyra migrändagar då?

Har precis kommit hem från Högbo. Jag och Christine har gått runt och fotat och hon fick känna på hur det var att fota med en systemkamera. Det var så skönt att umgås med en normal människa som inte har en massa konstiga problem. Det var så skönt att umgås med någon som det går att prata med och det var så kul att umgås med en härlig människa som Chrisse! När är du ledig igen hörru du?

Nikon D60+Nikkor 18-55mm f3.5-5.6

Idag känner jag för att gå ut i kolonin och fota, men jag känner för att fota sommarfoton. Det går ju inte med snö ute, vit himmel och säkert minusgrader. Därför kollar jag på film med darling istället.
Igår badade vi bubbelbad, åt chokladdoppade jordgubbar och drack smultronbubbel. Jag fick ett jätte fint hjärthalsband av darling.
Var ni extra kärleksfulla igår?

Nikon D60+Nikkor 18-55mm f3.5-5.6

Jag är sugen på ostkrokar och popcorn. Popcorn har jag, men det vågar jag inte äta. Tänk om ett skal fastnar mellan tänderna och jag måste gräva runt i munnen. Jag vågar inte. Snart kryper jag ur skinnet. Jag är rastlös och sugen på snacks och godis....som SATAN!

Idag har det ätits tårta och pappa har blivit firad. Jag blev lite sur för vi bjöd på både arraksbollar och på chokladbollar, jag kunde inte äta något av det. En stor chokladboll går inte in i mitt gap som är hela två cm stort. Jag kan inte öppna munnen mer än så. Gissa om det går mig på nerverna? Ett bra bantningstips dock, man orkar inte äta för att det gör så ont och för att det tar sådan tid. Jag har ätit en massa tårta, lätt att få in i munnen och det behövs inte tuggas.
Låter det kul? Lägg då till en förkylning med tillhörande feber och början på en migränattack. Yaaaay...

Min vovve älskar snö och tar varje tillfälle han får till att svalka ner sig i det. Efter vår lilla fotorunda sprang han och la sig och dök rakt ner med huvudet i snön. Han dricker knappt vatten under vinterhalvåret heller för det finns ju snö.

Jag börjar tröttna på mina visdomständer nu. Precis när den jäkeln på höger sida har slutat jäklats Så börjer en till på vänster sida. Jag kan knappt öppna munnen, vilket gör att jag vägrar dra ut skiten hos tandläkaren också. För hur fan ska dom kunna dra ut skiten när dom inte får plats i munnen. Usch, varför ska ens egen kropp jäklas med sådant sattyg som visdomständer?

När jag döpte den här bilden så kom jag att tänka på farfar. Center of attention, det är precis vad han vill vara hela tiden. Idag är det hans födelsedag, hela 90 år. Vi blev alla snabbt påminda om varför han har fått tior efter tior (man kallar massa småproppar för tior), varför han har väldigt svårt att höra, varför han knappt kan ta sig fram längre och varför han behöver hjälp hela tiden. Han är gammal. 90 år. Det är jäkligt många år det.
   Så idag var det hans dag. Jag har en väldigt pratglad faster och en väldigt pratglad fader och båda två är envisa och ska alltid ha rätt. Idag började dom diskutera körskolor efter att farfar frågade om jag har börjat ta körkort än. Dom började tjaffsa om vart en körskola låg för säkert 30 år sedan och vips så gick det inte att få en syl i vädret. Då försökte farfar berätta en historia från sin tid gällande det här med att ta körkort. Han blev nertystad och fick ägna sig åt sin tårta istället. Jag tänkte att det ändå är farfars dag och jag tänkte på att farfars barn alltid klagar på hur självisk han brukar vara som alltid vill höras mest hela tiden och jag tyckte synd om honom. Han får inte ens prata om det han vill på sin födelsedag för att dom som själva vill stå i centrum hela tiden inte lät honom stå i centrum för 30 sekunder.
   Farfar lät dom prata och när dom blev tyst så sa han det han ville säga och sen gick han in till köket och skrapade lotter istället, som han blev ivägsläpad ifrån från första början. Han känner nog sina barn och han vet nog att det inte går att stå i centrum i samma rum som dom två. Tur att min andra faster inte också var där....

Jag beställde precis lite nödvändiga saker från kaffebrus till min kamera. Tvåpack batterier - väldans bra att ha, linslock - har varit borttappat i Krilles rum ett bra tag nu och en adapterring - jag ska kunna ta riktigt riktiga macrobilder sen. 477 kronor gick kalaset på. Usch....jag vill ha ett jobb. Just nu lever jag på gamla löner från Dinner's och på bidrag från moder. Det känns inte så vidare...

Ja, syster är här och åker hem imorgon vid tolvtiden. En lagom dos av henne så där.. Det känns väldigt bindande när hon kommer på besök, för att det är så sällan, så att det nästan blir jobbigt. Man måste umgås hela tiden och man måste göra något hela tiden. Nu blev det inte alls lång tid för henne här och det känns lagom, men samtidigt mer bindande än vanligt.
Jag vill åka och besöka henne i Flemingsberg någon gång snart. Hon är så jäkla upptagen med allt hela tiden bara.
Varför ska människor växa upp och ha egna liv för?

Jag har några ganska stora projekt på G. Det är bra att uppmärksamheten inte är riktad på min blogg som den var när mitt hundfabriksinlägg låg på startsidan. Jag har inte riktigt tid till att blogga nu. Jag och min broder, mest min broder, håller på med min hemsida Sensa Tempo, jag håller på att planera ett möjligt samarbete med en eller flera djurorganisationer, jag fotar produktfoto efter produktfoto på alla mina smycken som jag ska sälja och jag planerar inför framtiden.
Det är mycket på gång och jag hoppas att jag kan komma igång riktigt snart. Det känns inte helt okej att bara sitta på baken hela dagarna och inte göra annat än deppa över alla jobbansökningar, därför känns det skönt att planera och komma igång riktigt med något.

Igår åkte jag och Krille för att hyra film. Vi skulle hyra Barnhemmet. Vi kom hem med tio filmer och Barnhemmet. Hemmakväll sålde tio filmer för 250 kr. Självklart hittade vi ett gäng filmer och köpte dom. Gissa vad vi gjorde igår? Och gissa vad vi ska göra idag? Därför blir det inte mycket bloggande, vilket är lite jobbigt när jag har så många kommentarer att svara på. Det kommer, jag lovar.

Nu har alla festivalarrangörer börja släppa en massa band och gissa om jag längtar. Först måste det bara bestämmas för vart sjutton man ska ta vägen i sommar, för som arbetslös kan man inte åka på alla festivaler.
   Jag vill helst inte åka till hultan, dels för att det har spårat ur där och dels för att det sägs bli sämre för var år. Därför hoppas vi i slutändan att det kommer minst med bra band dit. Jag hoppas mest på att det kommer bra och stora band till Rockweekend och att dom fixar allt som krånglade förra året, för då jäklar har inte Krille något att säga till om, då far vi dit. Trots regn, kyla och dålig planering av arrangörerna så var det skit kul. Jag vill även till Sweden Rock, så vi får se hur det blir. Den här sommaren kan jag bocka av Mustasch och ignorera vart dom ska i alla fall.
   Jäklar vad jag längtar efter ovårdade dygn i ett alldeles för kallt eller för varmt tält med alldeles för lite sömn och för konstiga matvanor. Kanske inte ska glömma bra musik som pumpas dygnet runt och glada människor.

Någon annan som ska på festival i sommar och vart ska alla?

Två nätter i rad har jag legat vaken och tänkt på framtiden, jobb, intressen och vad som faktiskt är möjligt. Jag har tänkt på alla slags yrken, allt från att jobba som bonde till att jobba på kontor. Allt jag kom fram till, gällande jobb, var att jag ska söka jobb på olika dagis i närheten. Fick en hel del med idéer till smycken också, men saknar material till det.
   Jag har kommit på att det jag verkligen vill göra är omöjligt för mig just nu och att jag inte har en aning om vad jag annars vill göra. Låter bra va? Jag blev nästan lite deprimerad, men mest arg på mig själv för att jag inte kan ha klockrena intressen som jag brinner för. Foto och smyckesdesignen kan jag satsa på yrkesmässigt när jag har någon slags pengabas att stå på, det behövs. Nu då och fem år framåt eller så?

Allt ska krångla. Jag tänkte tillbringa den här dagen inne på mitt eget rum. Hela rummet ska städas för det behövs.
   Efter några snabbsvängar hemma under någon vecka och när dom snabbsvängarna har tillbringats antingen sjuk eller med mensbesvär så blir det snabbt stökigt. Med en långhårig hund som sprider hår omkring sig som om det vore önskat vill jag inte ens titta på mitt golv just nu. Hans hår brukar dyka upp på dom mest konstiga ställerna och på dom mest oväntade ställerna, så att det är mycket Pompehår inne på mitt rum nu det är det ingen tvekan om.
   Jag började med att packa upp min väska som jag bara har tagit ur smutstvätten ur sedan jag var hos darling sist, det skulle gå fort tänkte jag. Då upptäckte jag att jag måste göra om mitt förvaringssystem. Vilket ledde till att jag var tvungen att diska två burkar som ändå stog tomma på en hylla.
    Alla kläder som hade blvit framslitna vid packning och som har blivit rentvättade behövde hängas in i garderoben. Jag upptäckte att mina kläder inte får plats igen. Så då fick jag göra plats för alla tröjor, igen. Hur många gånger har jag gjort det på sista tiden? FÖR många gånger.
    Sängen skulle bäddas om. Naturligtvis så lyckas jag ta det nya bäddsetet som är för en dubbelsäng, vilket jag upptäcker efter att ha gjort allt utom att byte påslakan. Då ser jag hur jäkla stort det är. Jag som tycker bäst om att sova bland sängkläder som jag känner för, måste fortsätta att leta efter något som passar. Pain in the ass to be me.
    När jag vänder mig om för att byta sängkläder så råkar jag naturligtvis välta ett stort glas med vatten över hela golvet. Som tur är så klarade sig glaset. Jag slängde dit en handduk och fortsatte.
Jag ger snart upp om det ska fortsätta krångla.

Jag är sugen på mammas tårta. Helst ska det vara någon typ av choklad på också. Exempelvis nonstop, riven choklad eller typ vad som helst som innehåller kakao. Gott skulle det vara och jag tror jag skulle kunna äta en hel tårta själv. Inte för att det brukar vara ett problem.

Den enda bild på mamma som jag vågar lägga upp. Mamma gillar inte att vara med på kort och inte att någon ser henne, men jag chansar en aning och hoppas att hon accepterar den här.
Min moder är lite utav min förebild. Det är tack vare henne jag har fått inspiration till allt jag gör och det är tack vare henne jag är där jag är idag.

Så här har jag känt mig dom senaste två dagarna. Min säng har varit min fästning och jag har bara lämnat den när jag verkligen har behövt. Det är min röda vecka och dom första dagarna är väldigt jobbiga och jag vill inte möta världen eller någon över huvud taget. För att undvika migränen bäst så gäller det att äta extra bra, dricka vatten som en tok och att hålla sig så still som möjligt. Det har jag gjort alltså, men idag kände jag att det var dags att lämna fästningen och möta världen en aning. Jag tänkte t.o.m ta mig ut på våran gård och fota lite. Först ska jag svara på en hel hög med kommentarer. Mitt "Barn med vapen i USA" inlägg ligger på startsidan av blogg.se och det märks.

Mitt hjärta har som vana att skicka fyllesms varenda gång han har fått i sig tillräckligt med alkohol och när jag inte sitter brevid honom. Han brukar skriva gulliga och smöriga fyllesms och jag vet precis hur mycket alkohol han har i kroppen varenda gång jag får ett sms. Ikväll kan han inte göra det för min mobil ligger hemma hos honom. Undrar om det kryper i hans fingrar nu. Jag uppskattar det även om jag mobbar honom för det. Mitt hjärtegull. Är det här vanligt hos andra också?